Platina är en mycket speciell metall, svår att bemästra, men värt besväret. Till skillnad från 18K guld är platinalegeringar ”renare”. Halten legeringsmetaller är bara 5% mot 25% för 18K guld. I det här fallet är metallen legerad med wolfram. Det ger en hård och tung legering.
Denna vigselring har en slät, blank insida med en grovt huggen utsida. Enkelt och elegant!
Ringarna är tillverkade av tre olika färger av 18K guld. Ringen till vänster är gjord av ”svenskt rödguld”, mellan färg. Den andra ringen är en kombination av roséguld och ljust gult guld. Den är delbar i två ringar och är satt med en djupt blå safir i den gula delen av ringen.
Ringarna som jag tillverkat är gjorda a titan med ett spår av vitt guld runt om. De har en grov yta som kontrast till det blanka spåret av vitguld. Den grova ytan är utförd genom att med en mejsel hugga in korsande linjer i ytan. Herringen har inga stenar, i damringen är 3 vita diamanter infattade. I framtiden är det möjligt att infatta fler stenar om så önskas.
Fler vigselringar kan ses här.
Dessa förlovningsringar är tillverkade av titan med ett spår av oxiderat silver som löper runt ringens utsida. Herringen är utan sten och i damringen är en vit diamant infattad. Den grovt huggna ytan ger bra kontrast till den gnistrande stenen.
Fler vigselringar kan ses här.
Vigselringen av guld passar som en pusselbit i förlovningsringen som är tillverkad av titan. Både herringen och damringen går att dela på även om själva ”låsdelen” ser något annorlunda ut på de båda ringarna. I damringen är en 0,5 carat diamant infattad, i herringen är det en rak brygga som håller ihop halvorna. Stenarna kommer från gamla ringar som omarbetats. Eftersom diamanter är så hårda går det oftast att använda stenarna igen. Ett kul jobb som gav ett mycket fint resultat.
Fler vigselringar kan ses här.
Senast att lämna arbetsbänken! Titanringar med grov huggen yta, den ena med ett nedsänkt spår av rött guld.
Fler vigselringar kan ses här.
Det är inte ovanligt att man har guld hemma i byrålådan som bara ligger. Det är synd att inte använda. Det kan spara pengar samtidigt som det är ett hållbart sätt att utnyttja resurser. Faktiskt bättre för miljön än de olika ekologiska guld som finns att tillgå.
Jag tar emot guld både som betalning och som material för att omarbeta till ex. vigselringar. Om man bara är intresserad av att använda guldet som betalning så finns det förmodligen de som kan ge ett bättre pris än mig. Eftersom min huvudsakliga verksamhet inte är handel med guld så brukar jag rekommendera kunder att söka upp guldhandlare om de vill få ett så högt grampris som möjligt för sina gamla smycken. Tyvärr lönar det sig sällan att återvinna silver.
Vad jag däremot kan erbjuda är att använda just det guldet som kunden har med sig. Ibland kan det ha ett värde i sig. Kanske är det ärvt guld. Mor- eller farföräldrars vigselringar som ska ges nytt liv i ny skepnad.
För att kunna ta emot guldet måste det vara stämplat. Släta ringar av rödguld i 18 K eller 23 K går alltid bra. Under vissa omständigheter kan jag faktiskt legera om 23K guld till vitguld.
Nedanstående kan jag bara ta emot som betalning, inte för omarbetning.
Åter till sidan för vigselringar
Det nersmälta guldet har blivit ämnen för nya ringar
Idén till ringen startade med stenen. Kunden hade en gammal ring som hon tröttnat på men med en fin navettslipad diamant. Mina ringmodeller hade hon sett och uppskattat. Gick det att göra en kombination? Det gjorde det och resultatet är denna ring. Kul att återanvända material och ge det nytt liv i ny form. Fin ring!
Fler ringmodeller kan ses här.
Dessa annorlunda vigselringar är tillverkade av rött guld och damaskerat stål.
Damaskering eller mönstervällning som det också kallas är en urgammal metod att bearbeta och förädla stål till svärd- och knivblad. I damasksmide använder man sig av två eller flera stål med olika egenskaper. Genom att ”välla” samman exempelvis ett segt och ett hårt stål kan ett material skapas som både flexibelt och hårt nog att hålla en egg, utmärkt för skärande verktyg. Välla är en teknik som förenklat går att beskriva som att svetsa med hammare. En bieffekt, kan man säga, är att stålets struktur kan göras synlig genom olika behandlingar. Både de vikingatida smederna och de japanska svärdssmederna gjorde detta till en konstform. Oerhört vackra och intrikata mönster går att skapa för den som behärskar tekniken.
Stålet i dessa ringar är rostfria, syrafasta stål, och därför lämpliga som material i smycken. Det är tillverkat på ett mer modernt sätt men enligt samma princip som beskrivits ovan. Det är en svensk firma, Damasteel, som tillverkar det i Söderfors.
Fler vigselringar kan ses här.
