Ringen var från början en vigselring med två vita princesslipade diamanter. Kunden ville komplettera ringen i samband med 10-års firandet av giftemålet. Vi skapade då en rödguldsring som kopplades samman med vigselringen av vitguld. I bryggan som förbinder de båda ringarna sattes tre cognacfärgade diamanter. Vid sidan av dessa fick de båda vita diamanterna sällskap av ytterligare 4 princesser. Både kunden och jag blev mycket nöjda med resultatet. Kul!
Förlovning och vigselring som pusslas samman. Rött och vitt guld med vita diamanter.
Ljusstake tillverkad av stål och mässing. Tre stegar förbinder de fyra nivåerna. Praktiskt!
Vigselringar efter 40 år. Den ena ringen är tänkt som en fingerring, den andra att bäras runt halsen i en kedja. Båda ringarna har en text ingraverad runt om. Texten är både speglad och upprepad på ett sätt att den för en betraktare snarast ser ut som ett abstrakt mönster. Bärarna känner förstås till dess mening.
God Jul. Ett litet prov av vad som är på gång nästa år!
Ring i form av en skarabé. Ringen är tillverkad av oxiderat silver med en triangulärt slipad peridot infattad i 18 K guld. Den randiga skölden ger ett mycket levande intryck.
Se fler skalbaggar och skarabéer.
Armband i form av en cykelkedja. Armbandet låses med en skruv. Allt tillverkat av sterling silver.
Ett rätblock med utskurna segment. Trådarna tecknar formerna som skurits ut ur blocket. En visualisering av rittekniken. Föremålet är tillverkat av tunn, delvis lackad plåt, men fylld för att ge den tyngd man anar att föremålet har.
Ett solur kanske är lite märkligt att presentera i november, den mörkaste månaden på året, men det är snart det vänder och blir ljusare igen.
Soluret levereras platt. För att använda det behöver visaren vikas upp, 90 ° mot urtavlan. Sedan ska pilen på visaren riktas in mot norr. När detta är gjort kan man börja avläsa soltiden. Soluret är ca 8 x 5,5 cm.
Soluret går att beställa av mig och kostar 150 kr.
Ett solur mäter sann soltid, vilket skiljer sig lite från normaltiden, den tid vanliga ur visar. Soltiden baseras på ett soldygn som är den tid som passerar mellan två tidpunkter då solen står som högst på himlen. Beroende på var man är och vilken tid på året det är avviker soltiden från normaltiden. Det finns fler källor till avvikelser, men de påverkar i mycket mindre grad.
Först och främst mäter soluret alltid vintertid. På sommaren får man därför lägga till en timma till solurets tid för att få normaltiden. Beroende på var man befinner sig i en öst-västlig riktning behöver man också göra en kompensation. Sveriges tid (centraleuropeisk tid) utgår från 15:e längdgraden (longitud). Den skär Sverige i en linje från Karlskrona till Östersund. Stockholm hamnar 3 grader öster om och Göteborg 3 grader väster om. Detta gör att man i Stockholm får dra av 12 minuter och i Göteborg lägga till 12 minuter till soltiden. 1° longitud motsvarar 4 minuter.
Den sista kompensationen är tidsekvationen. Tidsekvationen baseras på att jordens hastighet i sin bana runt solen inte är helt jämn. Banan är lätt elliptisk med solen i ena brännpunkten. När jorden närmar sig solen ökar dess hastighet för att bromsas upp när den lämnar solen i sin färd mot ellipsens andra brännpunkt. Skillnaden är störst på senhösten och vintern. Som mest är den +16 minuter. Sommartid är variationen liten, vilket passar soluret bra då det är på sommaren de är mest användbara.
Avvikelserna som soluret visar i förhållande till normaltiden gör det kanske inte så praktisk som tidsvisare, men avvikelserna påminner oss om vår resa genom universum.
Läs gärna mer om solur och dess konstruktion på: http://kosmiska.se/files/astro/solur.html
Den här ljusstaken gjorde jag för flera år sedan men var aldrig riktigt nöjd med hur ljushållarna blev utformade. Andra detaljer gillade jag så jag ville inte helt skrota idén. Nu har jag tagit tag i problemet och gjort nya ljushållare som passar bättre med ljusstakens form. Silver går alltid att reparera, göra om och modifiera. Om ytterligare tio år kanske det är dags igen.
