Ringarna är utformade för att tåla tuffa förhållanden. Tillverkade av titan, som i sig är en hård metall, har de dessutom en yta som i princip förblir oförändrad av tidens tand. Den grovt huggna ytan döljer alla ev. nya repor som kan uppstå när man bär dem på berget, i trädgårdslandet eller i verkstan.
Längs hela ringen löper ett, lätt nedsänkt, spår av extrarött guld. Eftersom spåret är en aning nedsänkt skyddas det från ev. repor. I damringen är en orange diamant infattad.
Kaffekannan är redo för att flyga iväg på egen hand. Kannan är en beställning. Kunderna hade sett en kanna jag gjort tidigare och ville ha en variant på den. Denna kanna är tillverkad av silver med en pip som öppnar sig då man tippar kannan. Handtaget är tillverkat av ask. Träets ådring påminner en aning om fågelfjädrar tycker jag. Passande då den i övrigt är ganska fågellik.
Ringarna är tillverkade av titan respektive platina. Formen är och ytan är mycket lika hos båda ringarna men vikten skiljer dem mycket åt. Titan är en lätt metall medan platina är en av de tyngre metallerna som finns. Just den här platinaringen är legerad med wolfram, vilket gör den extra tung i jämförelse med andra platina legeringar.
I titanringen är ett spår av rött guld infällt, i platinaringen är en prinsesslipad diamant infattad.
Här kommer lite bilder som visar hur tillverkningen av en sillverkanna ser ut, steg för steg. Den uppmärksamme kanske ser att det saknas handtag till kannan. Jag håller på att färdigställa det nu i dagarna, så inom en snar framtid kommer jag lägga upp bilder på kannan helt färdig.
Ibland får jag lite ovanligare förfrågningar, vilket är mycket kul om det går att lösa. Det gör det oftast.
Kunderna ville ha titanringar med grovt hamrad yta, men sedan undrade de om det möjligen gick att, någonstans i ringen, få plats med en bit aska från en högt älskad, men tyvärr avliden katt. Det var faktiskt inte första gången jag fick frågan om att ta hand om kattaska, men först gången i en ring. Eftersom utrymmet är begränsat och fragmenten är små så löstes det hela med att jag borrade ett tunt hål i sidan på ringen. Där lade jag så mycket aska som fick plats. Sedan förseglade jag hålet med en guldnit som pressades på plats och fastgjordes med ett punsslag.
Dessa kombinerade förlovnings och vigselringar är en ny variant på de ringar jag tillverkar. Nu i titan och vitguld. I damringen är en svart princesslipad diamant infattad. Svarta diamanter är precis samma material som vita diamanter med den skillnaden att de inte släpper igenom något ljus alls. En riktigt hård sten!
Vigselringar som inte är likadana men ändå anknyter till varandra genom form och material. Ringarna är tillverkade av titan och svenskt rödguld. I den mindre ringen, som går att ta isär som två pusselbitar, är en 0.25 ct vit diamant infattad (TW-si). Den större ringen har en grov yta, huggen med mejsel, och ett infällt spår med rödguld.
Glad påsk önskar jag med en silverkanna något påminnande om en kyckling.
Platina är en mycket speciell metall, svår att bemästra, men värt besväret. Till skillnad från 18K guld är platinalegeringar “renare”. Halten legeringsmetaller är bara 5% mot 25% för 18K guld. I det här fallet är metallen legerad med wolfram. Det ger en hård och tung legering.
Denna vigselring har en slät, blank insida med en grovt huggen utsida. Enkelt och elegant!
Tesilar eller snarare “tekulor” utförda i silver med bakelitknopp. Storleken är ganska generös så tekulan räcker även till en liten tekanna.
Tekulorna är en del av den planerade utställningen “Flergångsartiklar”. Tillsammans med kollegorna på LOD undersöker jag vilka vanliga engångsartiklar som skulle kunna ersättas av något mer hållbart. I detta fall är det tepåsen som kan ersättas.
