På dessa fyra bestick testade jag fem olika metoder att putsa silver.
Som silversmed får jag ofta frågan om hur man ska putsa sitt silver hemma. På verkstan använder jag nästan uteslutande silverdip och putsmedel av någon form. Aluminium/soda (bakpulver) metoden har jag använt flera gånger hemma. Tandkräm och ketchup var jag mest nyfiken på att testa eftersom jag allt som oftast får höra att folk använder sig av dessa medel för att putsa sitt silver. Dock inget jag rekommenderar.
Artikeln är uppdaterad med ett avsnitt om silverputsningens inverkan på miljön.
Så här såg besticken ut efter putsningen, från vänster till höger: Silverdip – Aluminium/soda – silverputs – ketchup och tandkräm.
Resultatet gav att silverputs, inte helt överraskande, var bäst, men det var också den mest tidsödande metoden. Vad jag därför rekommenderar efter mitt enkla test är Aluminium/soda (bakpulver) metoden följt av lätt glänsning med putsduk.
Nedan ska jag ingående förklara de olika metoderna och hur de används. Men först lite om varför silvret ”oxiderar”.
Var kommer missfärgningen ifrån?
Vanligen säger man att silvret oxiderar, och det kanske finns en aning silveroxid i fläckarna, men framförallt är det svavels inverkan på silvret som syns. Mer korrekt vore att säga att silvret sulfiderar. Svavlet finns i luften, på huden, i färger, i plaster, i maträtter och i gummisnoddar. Det böjar som en gul hinna men växer sig långsamt mörkare och mörkare för att till sist lämna silvret helt svart. Hur skyddar man då silvret mot detta? Det bästa sättet är att använda silvret dagligen, det tål det. Då hinner inga sulfidskikt byggas upp. Man bör också undvika de allra kraftigaste svavelkällorna så som ägg och lutfisk. Man ska heller aldrig slå in sitt silver med gummiband. Gummiband kan förstöra silvret på riktigt, och det kan gå snabbt. Andra faktorer som påskyndar tillväxten av silversulfid är luftens fuktighet och temperatur. Hög luftfuktighet och hög temperatur skyndar på förloppet. Detta är tyvärr faktorer som man har svårt att göra någonting åt, liksom att vissa personer helt enkelt utsöndrar mer svavel på huden än andra.
Silverdip
Silverdip är en vätska som silversmeder ofta använder därför att den är enkel och snabb att använda. Den har dock vissa nackdelar t.ex. är medlet ganska giftigt. Den innehåller ofta tiourea som anses vara cancerframkallande och svavelsyra. Under ett par år var den faktiskt förbjuden i Sverige men är numera, efter EU-anpassning av kemikalieregler, åter tillåten. Möjligen finns det även silverdip med mindre skadliga kemikalier i handeln för kunsumenter, men det finns bättre alternativ om man inte dagligen ska putsa silver. För yrkesfolk som vet hur den ska hanteras och har plats och rätt skyddsutrustning därtill är den bra.
-
- 1. Föremålet är noga rengjort innan det dippas
-
- 2. Dippa föremålet, se till att ha handskar och skyddsglasögon.
-
- 3. Efter bara ett par sekunder är silvret rent igen.
-
- 4. Skölj föremålet noga under rinnande vatten.
Silverdippen är bra för föremål med mycket ornament där det är svårt att komma åt med annat putsmedel. Efter dippen kan man behöva glänsa föremålen lätt med en putsduk. Då håller de glansen längre. Om det är matsilver ska de dock diskas, man vill inte ha några putsmedelsrester i maten.
Aluminium/soda metoden
Detta är en effektiv metod som många känner till och som det finns en del varianter på. Exempelvis tillsätter vissa koksalt eller ättika i badet. Jag använder bara hushållssoda (Na2CO3) ibland även kallad målarsoda. Hushållssoda ska absolut inte förväxlas med kaustiksoda (NaOH). Det går också bra med bakpulver, även om jag upplever att sodan är effektivare. Detta behöver man:
- Hushållssoda (Na2CO3), ca. en msk per liter vatten.
- Aluminiumfolie
- En plast eller glasbunke
- Kokhett vatten så att det täcker föremålen.
Innan man startar ska man rengöra silvret noga så att det inte finns någon smuts eller fett som är i vägen för processen.
-
- 1. Tag fram Aluminium folie, hushållssoda och en bunke av glas eller plast.
-
- 2. Bottna bunken med aluminiumfolie, strö på husållssoda.
-
- 3. Häll på kokhett vatten
-
- 4. På en gång börjar det att bubbla
-
- 5. Efter en stund avtar bubblandet
-
- 6. När det slutat bubbla efter några minuter kan man lyfta upp föremålet som blivit av med sin beläggning.
-
- 7. Skölj föremålet noga i rinnande vatten.
I processen omvandlas silvrets beläggning av silversulfider till metalliskt silver och svavelväte, silvret slits alltså inte bort som i fallet med putsmedel. Svavelväte är en gas med karaktäristisk lukt som kan verka irriterande, se därför till att kunna vädra om det är mycket och hårt ”oxiderat” silver som ska putsas. För er som är mer intresserade av vad som händer rent kemiskt i processen, finns det en utmärkt artikel på Ny Teknik som beskriver detta. Precis som med silverdippen skadar det inte att putsa silvret lätt med en putsduk efter behandlingen. Dels lämnar den till silver ombildade silversulfiden ett tunt poröst ytskikt som ger en matt glans. Denna porösa yta är mer mottaglig för ny sulfidbildning än en polerad yta. Dels så lämnar putsduken ett tunt skikt efter sig skyddar från luftens inverkan. Om det är matsilver som putsats bör de dock diskas och då försvinner detta skyddande skikt.
Föremål av nysilver bör inte behandlas med denna metod. Om försilvringen är genombruten på något ställe visar sig detta som mörka fläckar.
Silverputs
Silverputs finns av många olika fabrikat och recept. Två saker har de alltid gemensamt, de innehåller ämnen som kemiskt löser sulfiden och de innehåller någon form av slipmedel. Detta bör man tänka på om man ska putsa föremål med fin gravyr eller andra ornament. På sikt slits de faktiskt lite. Med tanke på att silverföremål håller i flera hundra år hinner det bli många putsningar. Ofta innehåller putsmedlen också något ämne som lägger sig på ytan som ett skyddande skikt mot luftens inverkan. Det är detta som avses när det på etiketten står:”ger långtidsglans” eller liknande. Det ger det också, åt prydnadsföremål, men på matsilver bör det diskas bort. Oftast är det mest konsistensen och färgen som skiljer de olika fabrikaten åt. Det går även att putsa silver med putsmedel avsett för andra metaller men jag avråder från det. Framförallt kan slipmedlet i produkten vara grövre och förstöra silvret.
-
- 1. Silverputs finns av många fabrikat.
-
- 2. Tag en bit på en svamp eller trasa.
-
- 3. Gnugga in putsmedlet noga på hela föremålet.
-
- 4. När beläggningen försvunnit torkas rsterna av putsmedlet bort.
-
- 5. Polera lätt med en ren trasa.
Ketchup och tandkräm
Det är aldrig försent att lära sig något nytt tänkte jag och öppnade kylskåpet för att hala fram ketchupflaskan. Efter en stunds gnidande tröttnade jag och hämtade tandkrämen istället. Då hände det åtminstone någonting. Ketchup som putsmedel kanske kräver att man låter föremålet marinera i såsen under en längre tid. Att putsa med trasa var ingen succé. Med tandkrämen gick det snabbare kanske lite väl snabbt för ytan blev ganska repig. Inga metoder som jag kan rekommendera.
-
- 1. Tag en sträng ketchup på en trasa.
-
- 2. Gnid föremålet med ketchuptrasan
-
- 3. Resultatet lämnar mycket att önska…
-
- 4. Tag då fram tandkrämen
-
- 5. Borsta ordentligt
-
- 6. Mycket bättre resultat, åtminstone på lite håll…
-
- Den vänstra delen är putsad med ketchup och den högra med tandkräm.
Vilken inverkan har silverputs på miljön?
Sedan jag skrev denna artikel 2012 har det väcks frågor om aluminium/soda metodens negativa miljöpåverkan. Ny Tekniks tips om denna metod fick kritik från Uppsala vatten och avlopp. De menar att man inte kan hälla ut badet i avloppet efter användning.
Ny Teknik påpekar också att silverputspasta som sköljs av genererar 10 ggr så mycket silver i avloppet. Det verkar rimligt då putsmedlen alltid innehåller någon form av slipmedel. Ny Teknik hänvisar även till en rapport reningsverket Gryaab i Göteborg tog fram 2011:
”Metoden med aluminiumkärl och bikarbonat släpper ungefär samma mängd silver som om man bara diskar godset tvål och vatten, 0,041 mg/100 cm2 respektive 0,051 mg/100cm2. Aluminiumsläppet från aluminiumkärlet är dock mycket stort. ”, står det bland annat i rapporten.
Så vad ska man dra för slutsatser av detta? Silver är ett grundämne med negativ miljöpåverkan, framför allt påverkas vattenlevande organismer. Vid putsning av silver kommer det att förekomma föroreningar i någon form. Aluminium/soda metoden släpper inte ut mycket mer silver än vanlig diskning av silver, men däremot en del aluminium (oklart för mig vilken miljöpåverkan aluminium i den formen har). Kanske ska man vara lite återhållsam med putsningen. Använder man silver ofta behöver det inte putsas.
Gryaaab om silver i avloppet (ej den citerade artikeln ovan).
Hej, jag har precis läst din artikel inför min silverputsning. Min fråga är vad du säger om maskindisk av nysilverbestick. Vi har flera ärvda o egna uppsättningar som bara används på jul t ex och jag vill hellre använda det dagligen, men jag tycker att det svartnar fort. Vi har testat både handdisk o maskindisk. Vad göra?
Hälsningar,
Annika Nilsson
Hej,
silverbestick går bra att diska i maskin, men jag skulle köra dem separat och placera dem så att de inte kan skava emot något annat material, eller mot varandra, i maskinen.
Vad det gäller nysilver är det lite kinkigare. Nysilver består av två material, nysilver (vilket inte alls innehåller silver) och en beläggning av rent silver. Ett nysilverbestick av hög kvalitet är täckt med ett tjockt skikt silver. Med tiden slits det dock bort och nysilvret dyker upp som ljusgula fläckar. I maskindisk kan dessa fläckar mörkna och se fula ut.
Vad ska man då göra?
Nysilverbestick i bra skick går att diska i maskin, äldre och slitet nysilverbestick skulle jag diska förhand och torka noga efteråt. Ett alternativ är att försilvra om slitet bestick. Det är en ganska dyr åtgärd men förlänger livet på nysilverbesticken med många år. Försilvring av bestick är ingenting jag gör.
Du kan alltid prova med ett slitet bestick för att se hur det ser ut. Fläckarna går att putsa bort med silverputsmedel om de skulle uppstå.
!Diska aldrig äldre knivar i maskinen, vare sig nysilver eller äkta silver! Bladen är ofta infästa med harts vilket kan smälta i de höga temperaturer en diskmaskin jobbar vid. Äldre bestick kan även ha blad av kolstål som rostar och svartnar i diskmaskinen. Även en del äldre gafflar kan vara tillverkade i två delar, se upp!
Lycka till!
/erik
Hej,
Har köpt ett par ljusstakar som är tillverkade i gjuten mässing . På ytan är de belagda med nysilver (?) och ganska sulfiderade, IKEAs 1700-talserie. Är rädd om ljusstakarna. Hur kan jag putsa dem utan att slita ned silvret?
Tacksam för svar.
Brita
Hej Brita.
Jag skulle använda en silverputspasta med svamp. Det är viktigt att putsmedlet inte innehåller grovt slipmedel. Jag brukar använda ett märke som heter ”Hagertys”, har du möjlighet att komma förbi min verkstad/butik på Kungsholmen i Stockholm så säljer vi det där. Det finns andra märken som är helt OK. Ibland kallas det silverskum. Var noga att skölja bort alla rester av putsmedel när du är färdig.
Lycka till
/erik
Jag restaurerar äldre ur som hobby och på youtube använder många silverklorid för att återfå silverglans på urtavlor och andra delar av mässing. Detta får jag inga sök-resultat på i Sverige, är det något som är förbjudet här eller går det under nåt annat namn?
Hej Lotta.
Jag har provat att försilvra med den metod du nämner. Jag använde silverklorid som jag (om jag minns rätt blandade med mald pimpsten) sedan borstade jag massan på mässing tills den fick en beläggning av silver.
Silverkloriden fick jag som biprodukt när jag etsade silver, var du kan köpa den vet jag ej.
/erik
Hej !
Googlade och kom in på din sida turligt nog eftersom den ger mycket bra info.
Jag har alltid använt silverdip till mina smycken men de blir matta.
Med putsduk, vad menas?
Någon speciell då för silver ?
Har putsdukar/rengöring från smyckesaffär i en röd låda men fick höra att de rengörs men ej blir glansiga.
Stämmer det?
Tacksam för svar
Vänligen
Louise Söderholm
Hej Erik o tack för dina förklaringar ovan.
Jag har vinglas, samt nubbeglas i nysilver som mörknat.
Om jag förstått det rätt så går det inte att få tillbaka glansen
när glasen väl börjat mörkna (silverlagret nötts bort)?
Förutom om man vill försilvra glasen, vilket jag inte vill.
Tony
Hej,
att glasen blir svarta behöver inte betyda att du brutit igenom försilvringen. Silverytan svartnar också med tiden. Om du putsar upp silvret och du fortfarande har gulaktiga eller mörka fläckar tyder det på att du brutit igenom försilvringen.
Jag tycker att du ska putsa upp glasen, är de mycket svarta kan det ta ett tag, vilken metod du än använder.
/erik
Hej, om.man putsar med hushållssoda/målarsoda och aluminiumfolie kan man göra det i ett stort porslinskärl? Eller blir kärlet missgärgat? Det rymmer 6 liter så vore bra att putsa mycket på en och samma gång.
Hej Nikke,
jag vet faktiskt inte, om du är rädd om porslinsskålen skulle jag inte använda den. Plast eller glas går utmärkt.
/Erik
Hej, spetsarna på silvergafflarna blir väldigt lätt svarta. Lustigt nog gäller detta inte desertgafflarna. Igår inför middagen så putsade jag dom fina med silverputs. Nu i morse så diskade jag dom, och se, de svarta spetsarna hade kommit tillbaks! Har du någon förklaring, och vad göra åt det?
Hej Lars.
Jag har själv slagits av detta fenomen. Jag har två idéer om vad det kan vara.
1. Silverbestick är också försilvrade. Vanligen är bestick tillverkade av verksilver (830/1000 silver). Det innehåller alltså 17% koppar, vilket är en metall som lätt oxiderar, även i legering med silver.
Över verksilvret ligger ett tunnt lager med finsiver (999/1000). När detta slits ner kommer verksilvret, med sin gulare färg fram, på nyputsat silver är nyansskillnaden svår att se. (troligast)
2. Spetsar och kanter verkar ha en benägenhet att reagera med omgivningen mer än släta ytor. Jag har framförallt stött på detta vid elektrolytiska processer så som försilvring, förgyllning m.m., men även på ”lådsilver”
vet ej vilket fysiskt fenomen som är satt i verkan här. Luftens strömning? Olika elektrisk potential?
Omförsilvring gäller om besticken är slitna.
Lycka till
/erik
Tackar, mycket intressant! Då verkar det troligt att verksilvret har slitits fram i spetsarna, och att dessa nu svärtas lättare. Jag har nog en gång tidigare gått på med polertrissa på spetsarna för att ”en gång för alla” få dom tåligare mot svärtning. Med denna nya kunskap blev det kanske tvärtom…
Nå, tack för svar. Det kanske hjälper lite om man diskar och torkar direkt efter användning.
Polertrissan förklarar saken:)
Diska, torka och förvara lufttätt i tex. plastpåse.
/erik
Hej!
Har du något tips på hur man bäst kan putsa ett silversmycke med en bärnsten i, utan att bärnstenen skadas?
Silverputsmedlet har gett mycket fula fläckar på min rostfria diskbänk. Har försökt med bikarbonat och ättika som inte haft någon effekt. Vad kan jag göra för att få bort fläckarna?
Hej Kristina.
De fläckarna löser du inte så lätt. Jag tror att du måste nöta bort dem. Om det är en gammal ”sliten” diskbänk skulle jag använda en ”Scotch brite” med den gröna slipduken. Den kommer att lämna fina slipspår efter sig, men det ser nog bättr ut än fläckarna antar jag.
Lycka till
/erik
Hej! Jag har en försilvrad ljusstake, Vänskapsknuten, som blivit väldigt missfärgad. Har putsat nga gånger med silverputs vilket hjälper kortsiktigt. Vågar dock inte putsa med det igen då det kanske sliter på försilvringen? Hur kan jag på ett milt men effektivt sätt få ljusstaken fin igen. Med vänlig hälsning Karin
Hej Karin.
Det låter som att du kanske redan gått igenom försilvringen. Jag skulle ta ljusstaken till en silversmed, det kan vara svårt att bedöma själv.
Jag gör tyvärr inte omförsilvringar om det skulle bli aktuellt.
Hälsningar
Erik
Hej Erik!
Jag har ett par kräftknivar som verkar vara silver i handtaget men kolstål i knivbladet (som du skriver). Knivbladen är svarta / gråa troligtvis av rost och jag undrar om du vet hur jag kan få dem fina?
Vänlingen,
Hej Linn.
Det låter som om det är kolstål i bladen. Är det så skulle jag använda ”Autosol” (finns på Clas Ohlsson, Biltema m.fl.). Det är ett medel som innehåller en del slipmedel så använd det inte på silver eller nysilver. Kolstål blir snabbt grått och jag tycker att det är OK att det är det också, men om det är mycket flammigt och kanske till och med rostigt, kan en behandling vara på sin plats. Under utbildningen hade jag en lärare som rekommenderade att gnida bladen med ”skursand” på en champagnekork. Vet inte riktigt var man får tag på skursand..
/erik
Tack snälla Erik, det ska jag verkligen prova! Så utförligt och snabbt svar! Tack tack, ska berätta hur det gick!
Ja gör gärna det!
/erik
”Vanligen säger man att silvret oxiderar, och det kanske finns en aning silveroxid i fläckarna, men framförallt är det svavels inverkan på silvret som syns. Mer korrekt vore att säga att silvret sulfiderar.” Detta stämmer inte, trots namnet så betyder oxidation bara upptagning av elektroner och har inget att göra med om syre är inblandat eller inte. När silvret reagerar med svavel oxideras silvret.
Hej,
tack för din kommentar. Det låter också bekant när jag försöker dra mig till minnes gymnasiekemin. Jag blandar nog ihop begreppen en del. Vad jag försökte säga är att det svarta inte är silveroxid utan silversulfid? Jag ska redigera texten och skickar gärna ett förslag till dig om du har lust att granska texten.
Hälsningar
Erik