I den här artikeln ska jag berätta om hur jag arbetar med diamanter och försöka svara på vanliga frågor jag får om diamanter.

Diamanten anses som den främsta ädelstenen. Ända sedan de första fynden för flera tusen år sedan i Indien har stenen fascinerat människor. Från början var det främst diamantens hårdhet som imponerade, men sedan man lärt sig att slipa den, även dess skönhet och liv.

Som sten i smycken kan jag rekommendera diamanten. Särskilt i vigselringar och förlovningsringar. Smycken som bärs varje dag utsätts för mycket slitage, då behöver stenen vara av ett tåligt material. Något tåligare materiel än diamant är svårt att hitta. Det går nästan alltid att återanvända diamanter från gamla smycken då dessa saknar slitage till skillnad från andra stenar.

Att välja diamant

Det som gäller för andra ädelstenar gäller även diamanter. Ädelstenar skiljer sig bara från ”vanliga” stenar genom att de är vackra. Ju mer du gillar stenen desto ädlare är den! Hur högt den är värderad är en annan fråga. Om en kund är intresserad av lite större diamanter brukar jag låna hem ett par varianter för att kunden själv ska kunna välja. Det är långt ifrån alltid som den dyraste stenen är den vackraste stenen har det visat sig. Värt att lita på sitt eget omdöme. Mindre, ”vita”, diamanter skiljer sig mycket lite åt så då har jag exempelstenar som kunderna får se istället.

De fyra(fem) C:na

För att värdera och underlätta handeln med ”vita” diamanter har man infört ett certifieringssystem som bygger på fyra kriterier; Carat, Cut, Color och Clarity. Det finns ett antal olika institut som utfördar certifikat. De mest välkända är GIA, HRD, AGS, IGI och EGL Alla certifikaten bygger på de ovanangivna kriterierna, även om formerna kanskilja dem åt en aning.

Ibland brukar även ett femte C nämnas, det kan ha lite olika betydelse, Certified, Conscience eller Conflict free. Det syftar till att det ska vara stenar producerade på ett sjyst sätt.

Carat

Diamanter vägs som bekant i Carat, inte att förväxlas med Karat som anger renheten av guld.(det finns faktiskt ett samband, det kan du läsa mer om här). En carat = 0.2 gram. Vikten (storleken) är kanske det som främst bestämmer en diamants pris. För de allra flesta som beställer smycken är carat ett oviktigt eller abstrakt mått. Det är enklare, och mer relevant, att tala om ett mått som t.ex. stenens diameter i millimeter. Ju större sten, desto dyrare sten och priset ökar snabbt. Förhållandet mellan diameter och vikt ökar exponentiellt. Dubblas diametern på en briljant ökar vikten 8 gånger. Till detta kommer att större stenar är ovanligare och därför betingar ett högre pris per carat

Tabell med förhållandet mellan diameter och vikt (carat) för briljantslipade diamanter.

Cut

Cut betyder i detta sammanhang hur stenen är slipad. den absolut vanligaste slipningen är ”briljantslipningen”. Briljant har nästan blivit synonymt med diamant, fast det egentligen beskriver en slipningsform. Briljanten är rund ovanifrån. Förutom briljantslipningen kan nämnas princesslipning, navettslipning och baguettslipning. Det finns många fler.

Moderna slipningar utgår oftast från att ge stenen så mycket gnister och glöd som möjligt. Det går att utifrån diamantens brytningsindex räkna ut alla facetters vinklar och proportioner för att på så sätt skapa en juvel som skickar tillbaka allt ljus som kommer in. Förr var det vanligare att diamanter slipades för att behålla så mycket vikt som möjligt.

Några av alla de slipningar som görs. Brilliant och princess är de som jag vanligen arbetar med. Stenarna i illustrationen är immitationer, men av samma storlek så att det går att göra sig en uffattning av relativ storlek till vikt.

Color

Den färglösa diamanten är den som skattas högst (undantaget för ovanligt naturligt färgade diamanter). Färglösa diamanter, eller vita diamanter som de också kallas, är helt rena. De består bara av kol. Med bara en ytterst liten inblandning av kväve antar materialet en gul ton. De flesta stenar ligger i den gul/bruna färgskalan. För ett otränat öga kan många stenar uppfattas som vita. Även experter behöver jämförelsestenar för att definiera färgen. Vissa diamanter har flourisens som drar åt blått, vilket kan ge stenarna intryck av att vara vitare än de egentligen är.

Av tradition har man i norden använt sig av ett system (Skandinavisk Diamantnomenklatur) med namn för de olika ”vita ” nyanserna tex, River, Wesselton eller Chrystal. Nuförtiden används GIA-systemet parallelt. Det bygger istället på bokstäver som betecknar de olika färgerna.

Clarity

Det är vanligt att diamanter innehåller små orenheter. Det kan vara inneslutningar, kristaller eller sprickor som ligger innuti stenen eller i ytan. För att bedöma vilken klass av inneslutningar som stenen tillhör behöver en expert titta på stenen med lupp 10x förstoring. I klasserna Luppren till si är orenheterna ej synliga för blotta ögat! De kan dock påverka gnistret i stenen i någon mån.

En diamant med tydliga inneslutningar (piké) kan i mitt tycke göra stenen mer intressant. Det händer någonting där inne. I USA säljs pikéstenar ofta genom att kunderna får utforska dem med mikroskop.

Certified

Om diamantindustrin kan sägas mycket, gruvbrytning kan påverka både miljö och lokala sociala förhållanden på ett negativt sätt. Ofta ligger gruvorna otillgängligt på andra kontinenter. På sin väg mot butikerna packas partierna om för slipning, klassificering och transport. Kortsagt är det svårt att säga exakt var ifrån en sten kommer, jag måste välja mina leverantörer noga och lita på dem. Det har tagits många initiativ för att reda upp i dessa kedjor. Det största är kanske ”Kimberly processen”. Det syftar till att utesluta så kallade ”blood diamonds” ur kedjorna. Blood diamonds kallas de stenar som säljs av olika grupper för att finansiera krig inom och mot olika stater. Ett bra initiativ som rensar ut det värsta.

Det finns också olika former av ”Fairtrade”-organisationer. Länge kunde jag köpa diamanter från en gruva i Australien (Argyle) som certifierade alla delar av produktionskedjan. Tyvärr har den gruvan stängt och jag har för tillfället inget alternativ.

Vad kostar diamanter?

För att vara så små måste man nog säga att diamnter är dyra, men kanske inte så dyra som man skulle kunna tro. Priset på diamanter stiger brant med storleken på stenen, mindre stenar behöver inte kosta så mycket. Ofta kostar det mer att fatta små stenar än vad stenen själv kostar. Med små stenar kan man också komma undan med lite enklare kvallitet. Med små stenar menar jag stenar under 2,2 mm (0,04 ct). En 2 mm vit diamant TW-si brukar kosta 1000 kr inkl. fattning i tex en ring. En 1 carat vit diamant kan kosta från 35000 kr till kanske 200000 kr. Kvaliteten spelar stor roll.

En kort sammanfattning av diamantvärdering

Om jag ska sammanfatta vad jag tycker är viktigt skulle jag säga att för mindre stenar(<4 mm) är det färgen som påverkar mest. Mitt val här blir TopWesselton (GIA: F-G) – Si. Det är en mycket bra kvalitet för pengarna. Nya stenar brukar ha en bra slipning så det spelar inte så stor roll, men här är val av leverantör viktigt. När det gäller större stenar (>4 mm) uppmuntrar jag kunden att välja bland några alternativ jag tagit fram. Det brukar vara uppskattat att få vara med i processen.

Färgade diamanter

Alla diamanter är inte vita eller tillhör vita serien, den s.k.”Kapserien”. Diamanter kan uppstå i alla färger. Klara starka färger är mycket ovanliga och värderas därför mycket högt. Några av de mest berömda diamanterna är diamanter med stark färg ex. Hope-diamanten, som är djupt blå. Vanliga naturligt förekommande nyanser är de ljust gula, svarta eller bruna nyanserna, s.k. ”coffee-diamanter”. Coffeediamanter finns i en mängd bruna nyanser som sträcker sig från ljust beige till nästan orange.

Sedan länge har man känt till hur diamanter ska behandlas för att förstärka, förändra eller skapa klara färger. Det görs genom att stenarna bestrålas, hettas upp eller både och. Färgkartan nedan är exempel på de nyanser som kan fås genom behandling. Rosa och röda färger finns naturlig, men kan, så vitt jag vet, inte skapas på konstgjord väg.

Återanvända diamanter

Att återanvända diamanter från gamla smyckan går i regel mycket bra. Världens hårdaste material slits inte nämnvärt, men de är faktiskt inte okrossbara. En stöt på fel ställe kan lätt flisa eller klyva stenen. Diamanter brinner dessutom bra om de upphetts tillräkligt!

Syntetiska diamanter och immitationer

Det är nog oundvikligt att något som är så sällsynt och åtråvärt förfalskas. Många material har kallats för diamanter, glas, bergskristall och vit safir för att nämna några. De materiel som, för en lekman, är svårast att skilja från diamanter är Cubic Zirkonia och Moissanite. Dessa materiel är både hårda och har högt optiskt brytningsindex, vilket gör att de påminner om riktiga diamanter. Det finns dock relativt enkla instrument som kan avslöja dessa material.

Sedan 50-talet har det gått att på konstgjord väg tillverka diamanter, men det är inte för ens på senare år som dessa stenar uppnått smyckeskvalitet. Priset har dessutom sjunkit och sjunker stadigt. Många av dessa stenar tillverkas idag i Kina. Syntetiska diamanter eller labbdiamanter som de också kallas har samma egenskaper som naturliga diamanter, för att det är samma material! Läs gärna mer om labbodlade diamanter i en egen artikel om ämnet.