Kategoriarkiv: Silver

Föremålen bakom frimärkena

Vernissagekort - Föremålen bakom frimärkena

Välkommen på vernissage
Lördagen den 14:e november 2015 kl.12-16 på Galleri LOD.

Föremålen bakom frimärkena

Petronella Eriksson och Erik Tidäng har valts ut att representera svenskt smide i Postens nya frimärksutgåva på samma tema. Galleri LOD visar, med anledning av detta, en utställning som berättar om föremålen bakom frimärkena och dess tillkomst. Christian Habetzeders fotografier beskriver bl.a. gravör Lars Sjöbloom och formgivaren Gustav Mårtenssons arbete med frimärkena i Postens verkstäder.
Utställningen visas 14-28 november 2015
NORRA AGNEGATAN 40, 112 29 STOCKHOLM,
08-652 22 28, WWW.LOD.NU
 
TISDAG – FREDAG 11-18, LÖRDAG 11-15
KONTAKTA OSS GÄRNA OM NI ÖNSKAR MÖTE PÅ ANNAN TID.
Facebookpinterestmail

Collect 2014

Silverskål för collect 2014 - Erik Tidäng

På fredag öppnar årets upplaga av Collect i London på Saatchi Gallery. Jag har haft den stora förmånen att få ställa ut i tillsammans med Sebastian Schildt+ i år.

Collect pågår från 9 – 12 maj. Utvalda gallerier från hela världen visar upp sina konstnärer för samlare, institutioner och intresserade.

De föremål jag kommer att visa upp har alla det gemensamt att de på olika sätt är ihopmonterade av en mängd mindre delar. Ibland blir uttrycket organiskt som hos en växt, ibland blir uttrycket hårt som ett fartygsskrov. Bäst blir det när det ligger någonstans mitt i mellan.

För att se alla föremålen Läs mer

Facebookpinterestmail

D som i Dopsked och D-vitamin

Dopsked av silver för D-vitamin

Jag blev nyligen varse att alla barn rekommenderas D-vitamindroppar varje dag ända upp till 2 års ålder. Så för att knyta an till traditionen att ge silverskedar som dopgåva tillverkade jag denna D-vitaminsked i silver. Skeden är mjuk och grund för att passa munnen på även små barn. I änden på skaftet är en ring fäst för att kunna hänga den på D-vitaminflaskan. På så vis finns skeden alltid till hands när man behöver den. Läs mer

Facebookpinterestmail

Från tacka till sked

Silvertacka 100 gram

Från tacka till sked

När en tysk köpman, Samuel Kiechel, reste till norden 1586 förvånades han över hur även fattiga bönder åt med silverskedar. “…Jag förmodar, att de icke, om de får penningar, tro sig mäktiga att sköta desamma. Om de fått in penningar, som de kunna undvara, låta de göra sig en silversked icke till köps utan så tung, att han väger omkring 3 eller fyra riksdaler…” (en riksdaler hade vid den här tiden en finvikt på ca 25,59 g silver)

På den tiden hade silvret ungefär samma värde myntat som omyntat. Nu ligger arbetet för tackan på ca 50 kr och skeden på ca 3000 kr och sedan tillkommer moms förstås. Skeden är tillverkad med endast hammare, inget material har lagts till eller tagits bort.

(källa: Matsilver förr och nu, Bengt Bengtsson, Ica-förlaget 1963)

Silversked 100 gram

Facebookpinterestmail

Tekanna av silver med egen hemsida

Tea pot silver - Erik Tidäng

Kannan är tillverkad av silver med ett handtag av rostfrittstål och gummi. I locket är det etsat en QR-kod med en länk till kannans egen hemsida. På hemsidan finns information om hur kannan är tillverkad, hur man ska hantera den, putstips, tips på teer och hur man bäst brygger te. Där finns förstås också länkar till andra relevanta sidor om te och tebryggning. Eventuellt kommer det också att finnas en lösenordsskyddad del bara för ägaren av kannan.

Läs mer

Facebookpinterestmail

Open source brosch

Ett silversmycke med länk till sin historia

 

Denna brosch är det första exemplet från ett projekt där jag undersöker hur man kan koppla konsthantverksföremål till modern informationsteknologi. Ända sedan 1700-talet har silverföremål varit märkta med ansvarsstämplar som lett till ett skriftligt register med uppgifter om tillverkaren. Stämpeln, tillsammans med kattfoten, var en garant för att föremålet var av hög kvalitet och innehöll den mängd ädelmetall som angavs. Sedan internets genomslag har vi vant oss vid att själva samla in information och framför allt värdera den. Med modern informationsteknologi kan mängden information ökas samtidigt som tillgängligheten underlättas.

I de gamla skåsystemet hölls många hemligheter om hantverket inom skået. Patentsystemet kom delvis till för att råda bot på detta. Teknik och ”hantverkshemligheter” skyddades under en begränsad tid av lagar, men blev sedan fritt tillgängliga. På så sätt fick fler tillgång till tekniken och kunde utveckla den. Opensourcesystemet, som kommer från mjukvarubranschen, låter användare från början vara med i utvecklingen av tekniken. Jag hoppas att även hantverket tar upp detta system. Följer man länken från QR-koden kommer man till en sida som i detalj beskriver hur broschen är tillverkad. Den som vill kan göra egna experiment med tekniken

Qr-koden, lätt avläsbar med moderna mobiltelefoner, leder till en hemsida om dess egen tillblivelse. Ladda ner en QR-kod läsare till din mobil (om du inte redan har en) och prova redan nu. Bilden ovan går att läsa av, annars kan du klicka här för att komma vidare.

Tips! Posten har en bra app för QR-avläsning, både för apple och android.

Facebookpinterestmail